Varför jag blev volontär
”Jag var själv den där tonåringen som behövde en vuxen som lyssnade.”
Sara, 3420 juni 20261 min läsning
När jag var femton hade jag ingen att prata med. Jag minns hur ensamt det var att bära allt själv. Därför anmälde jag mig som volontär för tre år sedan.
Utbildningen var grundlig. Vi lärde oss om samtalsmetodik, om sekretess och om hur man tar hand om sig själv efter tunga samtal. Jag får också handledning varje månad.
Det viktigaste jag har lärt mig är att jag inte behöver ha svar. Jag behöver bara vara närvarande.
Jag chattar en kväll i veckan. Vissa kvällar är tunga. Men varje gång någon skriver ”tack, det kändes lite lättare” vet jag varför jag är där.
Vill du också bli volontär? Du behöver inte vara psykolog. Du behöver bara vilja lyssna.